Bortglömda monarker del IV, Karl XIII

Det är ingens fel att Karl XIII är bortglömd. När han blev kung var han runt 60 och åldrad i förtid. Men även om han varit yngre och starkare så hade han troligen ändå varit satt på undantag i historien.

Karl föddes 1748 som andre son av tronföljaren, senare kung Adolf Fredrik tre söner. Gustav, som var den äldste sonen blev kung Gustav III. Med fadern var relationen god, sämre var den med modern Lovisa Ulrika. Sonen och fadern verkar varit ganska lika till sättet. Modern erkände att hon tyckte minst om av Karl av sina tre söner och en dotter. Bara några få dagar gammal blev Karl av riksdagens ständer utsedd till storamiral, och de militära insatser han gjorde var inom flottan. Karl var lojal med familjen när fadern strejkade och besökte kung Fredrik II som var hans morbror och härskade i Preussen två år senare.

Gustav blev kung 1771, året därpå planerade han en statskupp och brodern Karl var en av de inblandade. Karls roll i kuppen var att han for ner till Skåne och tog över trupperna där. När rykten om kuppen spreds till huvudstaden, gjorde kungen själv statskupp. Allt gick ju bra och som tack fick Karl tillsammans med lillebror Fredrik Adolf var sin hertigtitel över ett landskap. Karl fick Södermanland. På 1770-talet hade Gustav planer på att göra Karl till hertig av Kurland men det blev inget med det. Karl spelade sedan ingen större roll förrän kriget mot Ryssland utbröt 1788. Karl fick befälet över flottan, sin största insats gjorde han vid sjöslaget vid Hogland, juli 1788. Slaget vanns av svenskarna, men möjligheten att erövra St Petersburg gick om intet. 1792 blev Karl regent då Gustav mördats. Troligen kände han till planerna mor brodern och som första åtgärd var att visa nåd mot de som varit inblandade i mordet och låta utredningen gå i stå. Karl lät ganska omgående sin frimurarkollega G A Reuterholm ta över ledningen av riket. I fyra år styrde Karl och Reuterholm till dess att Gustav IV Adolf blev myndig. Reuterholm for utomlands och Karl drog sig tillbaks till sitt slott Roserberg. Relationen mellan farbror och brorson var aldrig riktigt god. Gustav IV Adolf avsattes av en militärkupp 1809, Karl viste troligen även denna gång om att något var i görningen. Karl utropades nu till riksföreståndare. Kung blev han då han undertecknade den nya grundlagen sjätte juni. Detta är en av anledningarna till att vi har denna dag som nationaldag.
Som kung spelade Karl en medlande roll mellan kuppens ledare C J Adelcreutz och G Adelsparre. Hösten samma år fick Karl en stroke och först på våren året efter var han så pass återställd att han kunde klä sig själv. Helt frisk blev han aldrig.

Karl lät adoptera den danske prinsen Kristian August, som försvenskade sitt namn till Karl August. Anledningen var att kungen var barnlös och frågan om tronföljden var akut. Men Karl August dog efter bara några månader i Sverige. Vid begravningen lynchades riksmarskalk A von Fersen. Denne ansågs vara ledare för de som ville ha den avsatte kungens son som tronföljare. Åter var Karl inblandad i saker och ting. Trupperna i Stockholm hade fått order om att inte ingripa om det blev bråk. En något märklig order.
En ny riksdag, nu i det lugnare Örebro tillkallades och det var nu som den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, furste av Ponte Corvo valdes till ny tronföljare. Karl hade varit skeptisk med accepterat valet. Personkemin mellan adoptivfar och adoptivson blev mycket bra för att inte säga utmärkt. Bernadotte charmade fullständigt den gamle slagrörde mannen. Våren 1811 blev Karl åter sjuk och nu tog Karl Johan över som prins-regent. I de storpolitiska händelser under den sista delen av napoleonkrigen är det adoptivsonen, nu kallad Karl Johan som bestämmer. När Karl Johan återvänder efter att varit ute i krig sommaren 1814 låter dock den gamle ordna med ett storartat mottagande. Senare, då kampanjen mot Norge inleds vill Karl vara med. Som den gamle amiral han är tar han över befälet av lottan, om än mer till namnet än gagnet. Under konungens höga befäl inleder den svenska flottan övertagandet av Hvaleröarna 26-29 juli. I denna operation stupar två svenskar, detta var sista gången en svensk kung lett trupper i strid! Kriget vinns av svenskarna och Karl blir kung även i Norge. En del har räknat ut att han i norska regentlängden ska vara Karl II. Karl Johan fortsätter styra under Karl XIII sista år. Karl avlider 1818 i februari, månaden därpå begravs han i Riddarholmskyrkan.

Inom ett område spelar dock Karl en betydande roll, och det är inom frimureriet. Ordensväsendet var högsta mode på 1700 talets mitt och Karl lockades med. Karl var livet ut en hängiven ordensbroder, han blev ordens stormästare och instiftade Karl XIII ordern 1811. Inom frimureriet gjorde Karl större insatser än som kung.

Karl var gift med Hedvig Elisabet Charlotta som även var hans kusin. Med henne hade han inga barn som överlevde barndomen. Hedvig Charlotta har beskrivits som både vacker, intelligent och glad. trots detta så var Karl inblandad i många utomäktenskapliga förbindelser, några av barnen ska mer eller mindre erkänts. När det gäller erotik var Karl mycket olik sin äldre bror Gustav. Karl XIII drottning är mer känd i historien än maken, tack vare att hon i omkring 40 år skrev dagbok som varit en viktig källa för kunskap om tiden i slutet av 1700 och början av 1800 talet. Hedvig Charlotta avled några månader efter maken.

Karl har beskrivits som dummare än Gustav, men mer öppen och vänligare. Men Karl var hela sitt liv osjälvständig och i de fall han spelade någon roll av betydelse i politiken, så var det andra som var pådrivande. Karls egentliga insats i historien var att han fanns till hans, dels som regent under den omyndige brorsonen 1792 och 1809 när samme bror son störtades och en ny kung skulle utses.
Karl XIII valspråk var ”folkets väl, min högsta lag.” Under Karls regering tillkom 61 adliga ätter, 44 friherrliga och 15 grevliga. Karl var den siste av ätten Holstein-Gottorp på Sveriges tron.
Karl står staty i Stockholm och i Karlskrona.